VÄVA VADMAL från Rönnebergs härad

 
Danstyp
Ursprungsland
Musik Getabockadansen efter Erland Hansson, Flädie, eller valfri väva vadmalmelodi till vilken sångtexten passar
Koreografi
Fattningar
Steg Springsteg
Utgångsställning Jämt antal par på linje, damerna till vänster och kavaljererna till höger. Par 1, ledarparet, står längst från fronten

 

Antal takter
Tur 1
Varpning		 2/par Höger hands kedja. Första och sista paret börjar kedjan mot egen, de övriga börjar kavaljer mot kavaljer respektive dam mot dam. Kedjan dansas med en handfattning per omgång

 

Tur 2
Svepning		 4 Par 1 fattar hand i hand och dansar, kavaljeren utanför och damen innanför, förbi damerna som sitter på huk och utför handklapp,
4 fortsätter på motsvarande sätt förbi kavaljererna

 

Tur 3
Solvning		 Par 1 delar sig och omdansar enligt nedan:
2 Höger armkrok: K1 och D2 samt D1 och K2
2 Vänster armkrok K1 och D1
2 Höger armkrok: K1 och D3 samt D1 och K3
2 Vänster armkrok K1 och D1
4/par Så fortsättes tills springparet dansat med alla i raderna, omväxlande med egen omdansning
2 Par 1 ställer sig sist i respektive led varefter
2 linjerna dansar mot varandra, stannar med fotstamp och fattar enkel handfattning med front mot par 1. Par 1 har front met de andra paren

 

Tur 4
Trampning		 3/par Par 1 bildar port och börjar turen mot par 6 som dansar under porten (1 takt), därefter bildar par 5 port som par 1 dansar under samtidigt som par 6 under helomvändning byter handfattning (1 takt), osv.

OBS att paren börjar turen först då par 1 kommer, och att de först dansar mot fronten, gör helt om på flygeln, dansar därefter till andra flygeln och gör helt om. När paren sedan dansar tillbaka stannar de då de möter par 2 på turens utgångsplats och fattar dubbel handfattning

 

Tur 4 Takt: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7

8

Par: 2 2 2 2 1 1 6 6 5 5 4 4 3 3 2 v
3 3 3 1 2 6 1 5 6 4 5 3 4 2 3 i
5 4 1 3 6 2 5 1 4 6 3 5 2 4 4 l
6 1 4 6 3 5 2 4 1 3 6 2 5 5 5 a
1 5 6 4 5 3 4 2 3 1 2 6 6 6 6
1 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1 1 1
Tur 5 Takt: 1-2 3-4 5-6 7-8 1-2 3-4 5-6 7-8 1-2 3-4 5-6 7-8 1-2 3-4 5-6 7-8
Inramade par har i tur 4 på angiven takt och i tur 5 på angivna takter utfört en förflyttning. Ej inramade par vilar
Vävning 2 Par 1 backar ut ur uppställningen snett från fronten,
2 dansar in mellan paren 6 och 5 till damernas utgångslinje samtidigt som par 6 backar snett mot fronten
2 Par 1 backar in mellan paren 5 och 4 samtidigt som par 6 vilar och par 5 dansar framåt snett mot fronten,
2 par 1 dansar in mellan paren 4 och 3 samtidigt som paren 4 och 5 backar snett mot fronten och par 6 dansar framåt snett från fronten
6/par Övriga par avvaktar tills par 1 "skiljer av dem". Paren börjar då i motsatt riktning mot par 1 och dansar först mot fronten, står över ett byte på flygeln, dansar sedan från fronten, står över ett byte på andra flygeln, varefter de dansar tillbaka till plats, där de i tur och ordning stannar när de möter par 2

 

Tur 6
Upprullning		 16 Paren höjer armarna till valv och dam 2 leder kedjan genom valvet (efterhand som paren dansar under valvet löser kavaljererna fattningen med vänster hand och fattar efterföljande dams högra hand) och fortsätter motsols runt par 1, som står stilla, så att en snäcka bildas
16 Kavaljer 1 gör motsols helt om och leder kedjan genom gångarna upp mot stor ring

 

Tur 7 Efter behov När ringen är sluten göres en markering med handklapp (vid ny repris) och samtliga gör motsols helt om, dansar mot ringens mitt för att fatta arm i arm, varpå ringen göres så liten som möjligt. Därefter sträckes väven = ringen vidgas. Detta upprepas så länge ringen kan hållas samman.

 

Upplysning
om dansen 		 

 

 

 


 Dansen upptecknades i slutet av 1870-talet av Eva Wigström (1832-1901) och är återgiven i Folkdiktning och visor upptecknade i Skåne, utan angivande av uppteckningsplats.
Som ung bodde Eva Wigström i Råga Hörstad utanför Landskrona, flyttade senare till Helsingborg och därefter till Göinge härad. Eva Wigström gjorde under sommarferierna långa vandringar i Skåne (och Blekinge) för att rädda fädernearvet i skånsk folkdiktning, folktro och folksed. Den första utflykten gjordes 1878 till Helsingborgs omgivningar, 1879 besökte hon sin egen hembygd Asmundtorps och Tofta socknar i Rönnebergs härad samt Luggude, Onsjö och Åsbo härader.
Dansen har placerats i Rönnebergs härad för att kunna skiljas från de andra väva vadmalvarianterna.
Sångtext
  1. Så väfva vi vadmal
    och så slå vi tillsamman
    och väfva vadmal och slå tillsamman
    och låta skälet gå rätt

  2. Så väfva vi rutor
    och så knyta vi knutor
    och väfva rutor och knyta knutor
    och låta spolen gå rätt

  3. Och våra getter och våra bockar
    de gnaga barken från trä
    och våra pigor och våra drängar
    de gå i vatten till knä

  4. Jag tror de är galna
    och ja men ä de valna
    och våra pigor och våra drängar
    de gå i vatten till knä
Anm: Innehållet i vers 3 är sannolikt endast refränger till två bortglömda verser

Beskrivning och upplysningar om dansen hämtade från "Gamla danser i Skåne"