Vidstående text är hämtat från
BREVSKOLANS
Folklig dans, del 3
1800-talets pardanser
2:a upplagan 1973
Sammanställare: Henry Sjöberg

Text från sidorna 50 - 52

 

Pas de Quatre

I slutet av 1800-talet kommer så en modedans från Paris som snabbt blir populär ute i Europa. Namnet är Pas de Quatre (fyra steg) och det rör sig egentligen om den gamla skotska dansen med en liten förändring. Förändringen består i att man avslutar varje tresteg med ett litet hopp samt att omdansningen utföres med hopp i stället för med gångsteg. I "Dansskolan, Handledning i nutida sällskapsdanser", skriven av danslärarinnan Axelina Appelbom, tryckt i Norrköping 1902 beskrivs de båda danserna på följande sätt:

"Först schottisch: Takten är densamma som i polka. Denna dans indelas i 16 taktdelar eller 4 hela takter. Kavaljeren skjuter fram vänstra foten (1:a tempot), för högra foten bakom vänstra hälen (2:a tempot), gör ett hopp på vänstra foten (3:e tempot) och ännu ett hopp på samma fot (4:e tempot). Därefter utföres dessa 4 tempi med högra foten, så att alltsammans blir 8 tempi. På de återstående åtta taktdelarna göras två hopp på vänstra foten och en half vändning, två hopp på högra foten och en half vändning; åter två hopp på vänstra foten och en half vändning och till sist två hopp på högra foten och half vändning. Därpå börjas åter från början.

Damens steg äro lika med kavaljerens, med undantag att hon börjar med högra foten.

Som man ser, är första steget i Schottisch ett förlängdt polkasteg, åtföljdt af ett litet hopp.

I stället för de små hoppen på de senare fyra takterna kan man göra chassé-steg, om man så önskar.

Pas de Quatre: Takten 4/4. Kavaljeren fattar med höger hand damens vänstra och för den uppåt, något högre än damens hufvud. De lediga händerna sättas i sidorna.

Kavaljeren börjar dansen med vänstra foten och damen med den högra. För öfrigt tagas samma steg af båda, dock damen med motsatt fot mot kavaljeren.

Kavaljeren lyfter vänstra foten och för den ett steg framåt samt flyttar den högra efter den till vänstras klack. Därpå flyttas vänstra foten åter fram ett steg, den högra lyftes omkring tjugo centimeter uppåt och framåt och i det samma förflyttas den vänstra foten med ett litet hopp ett kort steg framåt. Därpå nedsättes den högra foten ett steg framom den vänstra, hvilken flyttas fram till den högras klack, så åter den högra ett steg framom den vänstra och den vänstra lyftes omkring tjugo centimeter uppåt och framåt under det att den högra liksom förut den vänstra, med ett litet hopp flyttas ett kort steg framåt. Den vänstra foten nedsättes därpå ett steg framom den högra och kavaljeren omfattar med högra armen damens midja samt hoppar på ungefär samma fläck, turvis först ett steg på vänstra och sedan ett steg på högra foten fyra gånger under omdansning åt höger. (Detta är vad man kallar tysk vals). Damen utför samma steg som kavaljeren, men med motsatt fot."

Det som egentligen beskrivs här är den äldre schottischen med ett omdansningssteg som vi i dag kallar för "hoppsa" och egentligen är en typ av "pas de basque"-steg samt den moderna schottischen som fortfarande dansas ute på dansbanorna och som när de lanserades ungefär vid sekelskiftet gick under namnet "hoppschottisch". Schottischen och pas de quatre fick en hel del dialektala namn. Schottis, skotsk, hamburger-polkett, hamburger-polka, tyskpolska, padekatt, patrikat, pallekatt m. fl.

Se även fler beskrivningar Pas de Quatre