OXDANSEN

 

Danstyp Dans för två kavaljerer
Ursprungsland
Musik
Koreografi
Fattningar
Steg
Utgångsställning De dansande A och B står mitt framför varandra, omkring ett stegs mellanrum, båda händerna i sidan, A står på damsidan och B på herrsidan

 

Tur 1 A Upptakt och första takt i vila, gäller även övriga turer.

Vid andra taktens början bugar sig A för B och B gör djup knäböjning. Vid fjärde taktens början bugar sig B och A gör knäböjning. Detta upprepas vid början av sjätte och åttonde takterna.
Under takterna 9 - 16 fortsättes bugningarna och knäböjningarna i hastigare tempo, så att de dansande vardera bugar och knäböjer en gång på varje takt.

 

Tur 1 B A slår ut armarna med en kraftig rörelse och vrider huvudet åt höger, samtidigt föres högra benet rakt utåt så att han kommer att lyfta sig på vänstra fotbladet, tar därpå med högra foten ett långt steg åt höger och för vänstra foten intill den högra (17)
Härefter tar han ytterligare ett kort steg åt höger med höger fot och markerar därpå med vänster fot två gånger invid den högra under det att han samtidigt vrider huvudet framåt och åter för händerna framför bröstet med armbågarna i jämnhöjd med axlarna och knutna händer (18).
Samma steg tillbaka med början på vänster fot, men med endast en markering (19 - 20).
Upprepas (21 - 22), varefter händerna sättes i sidan.
B dansar under tiden på liknande sätt, men börjar med vänster fot när A börjar med höger och tvärtom, så att de dansande hela tiden kommer att dansa mitt för varandra.

 

Tur 2 A De dansande lägger höger hand på varandras huvud. Vid andra taktens början böjer A ned B:s huvud. Vid fjärde taktens början reser B sitt huvud och böjer samtidigt A:s. Detta upprepas vid början av sjätte och åttonde takten, samt fortsätter därefter i hastigare tempo i likhet med vad som beskrevs i tur 1 A.

 

Tur 2 A Lika med tur 1 B.

 

Tur 3 A Vid början av andra takten för båda vänster fot med ett litet hopp framåt med hela foten i golvet. Vid fjärde taktens början föres vänstra foten tillbaka till sin plats och med ett hopp göres så fotombyte. Detta upprepas vid början av sjätte och åttonde takten, varefter under takterna 9 - 16 fotombyten fortsätter i hastigare tempo, så att två fotombyten sker på varje takt.

 

Tur 3 B Lika med tur 1 B

 

Tur 4 A Vid andra taktens början gör båda med ett hopp vänster om så att högra armbågarna vidrör varandra. Vid fjärde taktens början gör båda med ett hopp helomvändning åt höger, så att vänstra armbågarna vidrör varandra. Detta upprepas i början av sjätte och åttonde takterna och fortsätter därefter i hastigare tempo i likhet med vad som beskrivs i tur 1 A.

 

Tur 4 B Lika med tur 1 B

 

Tur 5 A Vid andra taktens början räcker A med båda händerna lång näsa åt B under det denne för upp båda händerna till öronen samt räcker ut tungan under en ful grimas åt A. Vid fjärde taktens början utföres samma rörelser, men nu gör A B:s rörelse och tvärtom. Detta upprepas vid början av sjätte och åttonde takten och fortsätter i hastigare tempo

 

Tur 5 B Lika med tur 1 B

 

Tur 6 A Vid andra taktens början för båda hastigt högra armen med knuten hand in under den andres armbågsveck, liksom för att boxas, samt drar därefter hastigt armen tillbaka och vid fjärde taktens början göres samma rörelse med vänster arm. Detta upprepas vid sjätte och åttonde takterna och fortsätter i hastigare tempo, dock utan ledig hand i sidan

 

Tur 6 B Lika med tur 1 B

 

Tur 7 A Vid andra taktens början för A hastigt fram högra handen till B:s vänstra öra, som om han gav B en örfil. och B klappar samtidigt ett slag i händerna för att återgiva ljudet av smällen, varefter händerna åter hastigt sättes i sidan. Vid fjärde taktens början ger B på liknande sätt A en örfil. Detta upprepas vid början av sjätte och åttonde takten och fortsätter därpå i hastigare tempo

 

Tur 7 B Lika med tur 1 B

 

Kort sammanfattning
Tur 1 A Takt 1-8    
Takt 9-16  
Långsam bugning
Hastigare bugning
Tur 1 B Takt 17-24 Utslagssteg (upprepas i varje tur)
Tur 2 Högerhand på den andres huvud
Tur 3 Vänstra foten fram
Tur 4 Höger armbåge mot varandra
Tur 5 Kavaljererna börjar räcka lång näsa
Tur 6 Högra handen knuten framför, boxning
Tur 7 Kavaljererna börjar med höger hand örfil

 

Upplysningar om dansen
Ett allmännare namn på denna dans var "Frikassé", under vilken benämning i början av 1800-talet dansades lite varstans i västra och södra delarna av Sverige. Anledningen till namnet är obekant. Möjligen är den att söka i de dansandes vana att variera dansen med nya turer, vilka tillverkades för tillfället i hart när obegränsade antal. Sålunda har den i Karlstad, enligt uppgift av en gammal karlstadsbo, dansats i ända till 48 turer. Benämningen "Oxdans" lär härstamma från Karlstads gamla gymnasium. Det rådde som bekant i de gamla gymnasierna en strängt upprätthållen rangskillnad mellan de olika klasserna, vilken gav sig uttryck i mångahanda former. En sådan var i Karlstad den plägseden att låta de lägre klasserna, de så kallade oxarna, till de högre klassernas förlustelse dansa "Frikassé", vilken då helt naturligt fick namnet "Oxdans". Turernas ordning kunde härvid betydligt växla allt efter andemeningen med dansen. Dansen kunde antingen, som beskrivningen här avser att återgiva, skildra hur ett par personer från god sämja och artiga hövlighetsbetygelser så småningom övergick i gräl och slutligen till fullt slagsmål. Eller också kunde turerna tagas i omvänd ordning och skulle då med sina många variationer ge en bild av hur de dumma och obildade oxarna, genom de högre klassernas förädlade inflytande, fick sina ursprungliga ohyfsade manér bortslipade och blev väluppfostrade män. Det är från en gammal före detta elev vid Karlstads gymnasium, som Skansen genom artisten Gottfrid Kallstenius förmedling hämtat oxdansen, sådan den här beskrives. Det är av den anledningen som dansen på Skansen utfördes i gymnasiets gamla djäknedräkt, knäbyxor, läderbälte, djäknekappa och mjuk, bredbrättig hatt.

 

Beskrivningen och upplysningar om dansen är hämtade ur "Svenska Folkdanser" tryckt 1964